Om vi i förlängningen flyttar våra medvetanden till helt artificiella kroppar kommer problemet med stängda teknologier inte längre vara just ett teknologiskt problem. Det kommer vara ett på djupet etiskt problem av samma rang som slaveri eller dödsstraff. Vi har idag något slags autonomi i hur vi får utforma, förändra och behandla våra kroppar. Den dagen våra kroppar är maskiner är de också resultatet av en industriell produktion, det kommer inte längre råda något tvivel om vilken märklig och mäktig kraft som skapade oss; det gjorde storföretagen.

Liksom Apple idag tillverkar förförisk hårdvara med strikt kontrollerad mjukvara kommer någon i framtiden tillverka förföriska cyborgkroppar med strikt kontrollerad funktionalitet. Mjukvaran i dessa kroppar är vårt medvetande och våra tankar, vilka enligt farhågorna därför kommer vara lika styrda av kapitalet som t.ex. proprietära videoformat är idag. År 2010 får vi inte skriva eller köra vilken kod vi vill, 300 år senare får vi inte längre ens tänka vilka tankar vi vill. Även kroppen är förslavad. Apple gillar inte porr och ser därför till att den försvinner, någon i framtiden kanske inte gillar sex och ser därför till att det försvinner. Nekandet av cyborgasmen.

Vid en fullgången digitalisering är även vi rena informationsflöden, överförbara, programmeringsbara och sårbara för numerisk analys. Detta är varför det är (bokstavligt talat) livsviktigt att lära upp våra barn inte bara till programmerare – utan till hackers.