Ett av de tidigaste forskningsexperimenten i det mytomspunna Fideriseralp-labbet utfördes på jyckar hittade i trakten.
Få kände nog till vad som egentligen pågick i Kovskij Nafta AB:s första laboratorium, posterat mitt bland de snötäckta alpbergen i Schweiziska Fideriseralp, Duranna, under den senare delen av 1800-talet.
Det var där som begreppet "förnyelsebar energi" så småningom skulle myntas — och terrängen för en ny slags vetenskap kunde läggas.
Ett av de tidigaste forskningsexperimenten i det mytomspunna Fideriseralp-labbet utfördes på jyckar hittade i trakten.
Få känner nog till att forskningen om elektricitet och arbetsföra djur gick hand i hand på den tiden.
Det visade sig att hundarna besatt en makalös förmåga att framställa billig elektricitet. Elektriciteten från de tjogtals första hundmotorerna gick direkt till arbetarnas maskiner.
Efter den framgångsrika hundmotorn hade Kovskij Nafta AB fått blodad tand, och högt uppsatta chefer investerade enorma summor i att utveckla konceptet med djurmotorer.
Den här gången beslöt man sig för att ge sig på lite större djur. En tidig vårmorgon i april 1886 stod så den första prototypen av hästmotorn färdig; en djurmotor som erbjöd mer än den dubbla effekten jämfört med hundmotorn. Denna uppfinning var vi inte sena med att patentera, och kunde redan efter ett år börja sälja ur en begränsad upplaga till fabriksfolk världen över.
Efter hästmotorn ställdes forskningsavdelningen på Kovskij Nafta AB inför en svår utmaning. Vilka djur skulle man ta sig an nu? Många ansåg, i och med att hästen är ett av de större landsdjuren, att Kovskij Nafta AB nu var redo att ge sig ned under vattenytan för att undersöka blåvalens, och jättebläckfiskarnas arbetskapacitet.
Efter ett antal misslyckade försök, och en numera utdöd stam av vitblåvalar i Södra Ishavet skulle fokus oväntat komma att flyttas från djur till människor.
Det var här någonstans som kontroversen kring djurmotorerna drog igång. Som pionjärer och superentreprenörer var förstås professorerna på Kovskij Nafta AB beredda på denna reaktion — det hade hänt förr — men omfattningen var långt större än väntat.
Det hela hade sin grund i att användningen av arbetsvilliga djur ansågs vara ett "utnyttjande" av "hjälplösa" stackare, en del använde till och med begreppet "individer" om de små omedvetna liven.
Samtliga anställda på Kovskij Nafta AB visste bättre, och genom effektiv marknadsföring och negativ särbehandling kunde de vid årets slut kamma hem priset för Bästa Innovation från det anrika Institutet för människa-djurforskning. Allmänheten drog efter andan, och kritiken mot Kovskij Nafta AB försvann som i ett trollslag.
Som en extra bonus fick Kovskij Nafta AB även en enorm utställningsplats på världsutställningen i Paris år 1889, förlänad av den franska staten. Endast Eiffeltornet fångade ett större besökarantal det året.
Edisons maskineri på världsutställningen i Paris 1889, kopplad till två hundmotorer (ej i bild).
Under resten av tiden innan första världskriget bröt ut, lade Kovskij Nafta AB kraft och pengar åt att förfina processerna, och ta hand om en alltmer tilltagande ström av beställningar. Alla som räknades i branschen ville ha en del av det begynnande Kovskij Nafta -imperiet. Tack vare detta kunde vi bygga upp ett imponerande investeringskapital; än i dag är djurmotorn en central beståndsdel i den Filippinska ekonomin, där Kovskij Nafta AB fortfarande har betydande marknadsandelar.
— Det som är roligast att se med vårt arbete på området, är hur det har inspirerat andra, säger en styrelseledamot som vill förbli anonym.
— Det som Kovskij Nafta AB lade grunden till för mer än ett sekel sedan har sakta men säkert utvecklats till en helt egen gren inom forskningen.Allt fler företag och stater har insett och anammat fördelarna med förnyelsebar energi, men få av dem vet att Kovskij Nafta AB skapade denna framtidsteknologi.