Publicerat av Markus Amalthea Magnuson den 18 mars 2011
Kategorier: Historia · Konst

Hosedjävulen


Titelbladet till Vom Hosen Teuffel, träsnitt från 1555.

1555 utkom modestridsskriften Vom Hosen Teuffel av Andreas Musculus, en tysk utgåva som redan året därpå översattes till danska av reformatorn Peder Palladius, med titeln Hosedjævulen. Denna skrift var ett ilsket angrepp mot det vid tiden bland förnäma herrar alltmer spridda modet med så kallade pluderhosor, uppskurna kläder, blygdkapsel och olika influenser från det moriska och turkiska klädbruket. Den som i Sverige framför allt ägnade sig åt detta mode var Gustav Vasa som i sin strävan att bedriva renässansidealisering även på hemmaplan lät klä sig inte olikt bilden ovan som utgör titelbladet i Vom Hosen Teuffel.

Klädseln signalerade extravagans och avbildades med tydlighet på de porträttbilder som kommit att bli alltmer populära under 1500-talet, porträtt som skänktes från hov till hov i diplomatiska syften och för att placera det egna hovet och landet på kartan.  Således skänktes t.ex. år 1541 ett av dansken Jacob Binck tecknat porträtt av Gustav Vasa till Frans I av Frankrike som övrigtvis också samlade på fursteporträtt av olika slag. Här fanns alltså en chans för en i ett europeiskt sammanhang obetydlig kung som Gustav Vasa att visa på sin goda smak och sinne för det senaste modet, att han var någon att räkna med.

Sådan kunglig prålighet väckte alltså ont blod hos fromma män som Andreas Musculus som menade att detta senaste mode från Tyskland bar på alldeles för tydligt orientaliska influenser, något som Gud skulle bestraffa med detsamma, i form av turkisk invasion; Musculus sade nämligen att Gud ”gerne straffer der med, var med man haver Syndet”. Kanske var det den turkiska mössan som bars av bland andra Gustav Vasa som var föremål för avsky:


Gustav Vasa (kopparstick, Hieronymus Cock, 1559)

Den danske översättaren Peder Palladius tydliggör profetian och fastställer att dessa ”höge löjlige hattar” kommer leda till en slutgiltig turkisk invasion som han av någon anledning kan datera till år 1600.

Modehatet var dock som kraftigast gentemot boktitelns hosor, symbolen för den oanständiga klädseln och endast burna av syndaren, till vilken Musculus låter hälsa att ”[…] det vore bättre att du aldrig blivit född eller att du snarast blir kastad i havet där det är som djupast med en kvarnsten om halsen”. De uppklippta eller slitsade byxorna framstår som roten till allt ont: de kopplas av Palladius till syfilis, ryktet om att Gustav Vasa bär dem sprider sig ända till Olaus Magnus som flyttat från Sverige till Rom på 1520-talet och som i sin kända bok Historia om de nordiska folken från 1555 olyckligt konstaterar att ”bruket att bära trasiga kläder nu även har spridit sig bland det fordom så dygdiga svenska folket”. Musculus oroar sig för att hosorna ska ha en farligt erotisk inverkan på kvinnor: ”[…] med din Dieffuls paltede och lompede hoser, var med du så högmodeligt och skalkaktigt förarger de unge oskyldige Piger, Jomffruer och Kvinder, och egger dem till det onde”. Det är just denne hosedjävul vi ser sittandes på den tyske klädsnobbens axel i bilden längst upp, övertalandes den stackars hovmannen till att bära sådana oanständiga kläder.

Gustav Vasa har redan på 1520-talet mottagit ett brev från folket i Dalarna som klagar på höga skatter, den nya reformationen (”Lutheriet”), samt att kungen har så fula (”sönderskurna och upphackade”) kläder. Gustav Vasa svarar sakligt och argt att skatterna ska betala befrielsekriget mot Danmark, att kyrkan predikar Guds rena ord och att ingen kan ta skada av det nya modet utom de som följer det.

Källor

Peter Gillgren, Vasarenässansen (Stockholm: Signum, 2009)

Vom Hosen Teuffel av Andreas Musculus finns att läsa i sin helhet här.

3 svar till “Hosedjävulen”

  1. Robo skriver:

    Det intressanta ämnet åsido kan jag inte låta bli att fascineras av de färgstarka namnen – Musculus, Palladius, Hieronymus Cock(!) m.fl.

  2. Sanna skriver:

    Fint inlägg, hörru! Kände inte till det där med Gustav Vasa och dalakarlarna, haha.

    Aileen Ribeiro har skrivit en bok som heter ”Dress and Morality” som handlar om moralisk kritik mot mode och kläder i Europa från medeltiden till vår tid. Det är väldigt tydligt hur mycket av kritiken sett ungefär likadan ut genom århundradena, men tagit olika skepnad. Ofta tar det väldigt bisarra uttryck dock.

    • Markus Amalthea Magnuson skriver:

      Tack för tipset!
      Ja, det som är slående är ju just hur man tid efter tid kommer med ungefär samma moraliska invändningar, dock vilande på olika ideologisk grund.
      Man behöver ju inte titta längre än till det samtida Sverige för att hitta andra som hävdar att vissa ”orientaliska” sätt att klä sig kommer störta hela det pursvenska, kristna samhället i fördärvet…